Titeln på inlägget avslöjar vad det var för speciellt som vi fick uppleva i Grand Canyon. Vi hade vänt tillbaka från Cedar Ridge och var på väg upp ur kanjonen. Plötsligt ser vi hur två STORA fåglar kommer dykandes ned från ovan. De planar ut i jämnhöjd med oss, kanske något lägre. När de är jämnsides med oss är avståndet mindre än tjugo meter. Det är två kaliforniska kondorer! På min kamera sitter typiskt nog mitt vidvinkelobjektiv så det ingen idé att ens tänka på att fotografera dem. Jag sliter fram kameraväskan från ryggen och lyckas byta till mitt teleobjektiv på rekordfart (tack Johanna för att du tog hand om vidvinkeln så jag slapp stoppa ned det i väskan). Som tur är gör kondorerna en överflygning men de är längre bort än första gången och Grand Canyon utgör inte längre bakgrund. Jag trycker ned avtryckaren på kameran och släpper inte upp den. Min EOS 40D smattrar lydigt på och tar sex bilder per sekund (jag är mycket glad över att jag alltid har kameran i seriebildsläge, även om det ibland gör att jag av misstag tar flera foton).
Den kaliforniska kondoren är den största fågeln i Nordamerika med ett vingspann på i snitt 2,73 meter. Den är också en av de allra mest sällsynta och listad som "critically endangered". 1987 fanns det bara 22 fåglar kvar, varför man beslöt att fånga in dem och föda upp dem i fångenskap. 1991 kunde man släppa ut de första fåglarna och antalet kondorer hart långsamt med stadigt ökat sedan dess. Idag finns det 297 kaliforniska kondorer, varav 147 lever i det vilda. Och vi såg två av dem! Kondoren ovan är märkt med nummer 34.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar