Idag fick den naturupplevelse som jag saknade under gårdagen. Vid ett-tiden så begav jag mig av mot Brushy Peak, ett naturreservat som ligger precis norr om Livermore. Området domineras av det lilla berg som gett dess namn, Brushy Peak på 517 m.ö.h. Landskapet är kuperat med många kullar. För urbefolkningen var området helgt. Mitt mål för dagen var att ta de fyra geocacher som jag inte hann med förra veckan (en av bilderna från 18/3 visar för övrigt berget).
Benen känns förvånansvärt pigga och cykelturen på dryga milen är snabbt avklarad. Väl där så valde jag stigen "Brushy Peak", eftersom cacherna skulle ligga på berget. Stigen satte dock av åt fel håll, så det blev en rejäl omväg innan jag till slut stod vid foten av berget. På vägen lyckades jag fotografera några jordekorrar. Det verkligen kryllar av dem är omkring. De är överallt, hela tiden.
När jag står vid foten av berget upptäcker jag att cacharna inte alls är på toppen utan en bra bit längre ned. Jag ska självklart ändå upp på toppen. Det är ganska jobbigt och stigningen är kraftig. Stigen som jag följer försvinner snabbt, men det gör inte så mycket, det är lätt att gå på sluttningen. På kullen mittemot ser jag en hjort springa mellan några träd.
När jag bara har cirka 30 höjdmeter kvar förstår jag att jag inte kommer att nå toppen. Den är inhängad, med taggtråd. Utsikten är ändå fantastisk. Runda, mjuka och välvda kullar åt alla håll. De ser nästan ut som vågor. I nordöst är kullarna klädda med otaliga vindkraftverk, jag kan se flera hundra. I söder breder Livermore ut sig. Jag sätter mig ned på en sten och bara njuter. Länge.
Efter en stund upptäcker jag att jag inte längre är ensam. En liten ödla sitter och solar sig precis bredvid mig. Jag lyckas ta en del bra bilder, jag lyckas smyga upp kameran så den bara är en dryg decimeter från ödlan.
Till slut är det dags att lämna "toppen" och leta reda på cacharna. Jag hittar alla snabbt, utan några som helst problem. Hela tiden fotograferar jag den fantastiska landskapet. Efter nästan fyra timmar är jag tillbaka vid cykeln. Jag har gått nästan en mil och tagit mig över 500 meter uppåt. Jag är riktigt nöjd när jag cyklar tillbaka til min stuga.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar