Will we ever see the truth?

Will we ever see the truth?, originally uploaded by henrikj.

Det här är en av endast 147 kaliforniska kondorer som lever i det vilda. Som jag skrev i en gammal post så svepte två av dem förbi oss på knappt tjugo meters avstånd när vi vandrade en bit ned i Grand Canyon.

I dag sprang jag Hässelbyloppet som under de senaste åren växt enormt. I år deltog en bit över 3400 löpare, från yppersta elit (jag blev t ex under uppvärmningen omsprungen två gånger av Erik Sjöqvist, svensk mästare på 10000 meter och dagens lopp) till vanliga motionärer. Loppet är på tio kilometer och går på en flack och fin asfaltsbana.

Förhållandena var bra, även om det blåste en del. Jag hade bestämt mig för att gå ut hårt och satsa på en tid under 45 minuter och därmed personligt rekord. Bättre att verkligen försöka än att ta det lugnare och sedan fundera på vad jag hade kunna prestera om jag vågat satsa från början.

Starten var lite trång, men den första kilometern avverkades ändå på 4:45, visserligen aningens långsamt men ändå helt ok. Kilometer nummer två gick på 4:10 och jag insåg att var tvungen att dra ned på tempot om jag skulle orka hela vägen. Löpningen gick riktigt bra fram till fem kilometer som jag passerade på 21:40, alltså 50 sekunder före tidsschemat.

Nu började det som väntat gå tyngre, men jag räknade ändå med att kunna hålla ett bra tempo, jag brukar inte tappa så mycket trots att kroppen säger att jag måste ta det lugnare. Den enda längre backen efter drygt sju kilometer var riktigt tung och dessutom var det motvind. Stärkt av att backen var passerad gick det lite lättare fram till kilometer nio som passerade redan efter 39:30 - med bara en kilometer till mål och 5:30 kvar på klockan insåg jag att jag skulle fixa 45 minuter! Sista kilometern var tung, hjärnan ville dra ned på tempot men stoltheten sa ifrån. Trots den goda marginalen vid nio kilometer, trots att klockan stod på 43:00 när det var 200 meter kvar, så var det först 50 meter från mål när jag såg den officiella klockan som jag insåg att jag faktiskt hade chans att gå under 44 minuter. Efter en alldeles lagom spurt så korsade jag mållinjen på tiden 43:58! Nytt personligt rekord med en knapp minut! Och konstigt nog var jag inte speciellt trött efteråt (men det betyder inte att jag kunde ha sprungit fortare, utan att konditionen är bättre än tempot i benen). Min medelpuls under loppet var 180 och maxpulsen 188 - långt högre än någon gång tidigare (jag har aldrig ens kommit upp i 188 innan).

Med några timmars perspektiv på loppet är jag fortfarande lika nöjd som jag var sekunderna direkt efter målgång. Under 44 minuter - det hade jag aldrig räknat med!