En helg i Berkeley

Where are you tonight? rHosted on Zooom

Den gångna helgen tillbringade jag i Berkeley. Efter jobbet på fredagen åkte jag och Johan in till Berkeley för att fotografera ljusen från San Francisco. Tyvärr gjorde den kraftigt vinden och diset att det var svårt att få bilderna riktigt skarpa. Trots att vi använde stativ rörde våra kameror sig så mycket att nästan alla bilder blev mer eller mindre suddiga. När vi fotat klart så körde Johan ned mig till min kompis Jacob som bor en bit nedanför åsen som vi fotograferade ifrån.

På lördagen cyklade jag och Jacob iväg mot Sibley Volcanic Park. Åsen som Berkeley ligger på har bildats av vulkaner för cirka tio miljoner år sedan. En av de många förkastningssprickorna i området välte långsamt den största av vulkanerna så att den till slut låg helt på sidan. Enligt en broschyr ska det vara riktigt intressant att gå att titta på det som är kvar av vulkanens innandöme.

Vägen dit är i princip en enda lång uppförsbacke, vi ska upp till toppen av åsen och den är mer än dubbelt så hög som Kilsbergen. Vi är där på trettio minuter säger Jacob innan vi cyklar iväg. Det tar mer än dubbelt så lång tid att komma dit, men då har vi också avverkat 500 höjdmeter på 16 kilometer.

Parken är tyvärr ganska tråkig, det är svårt att se det som broschyren beskriver. Vi går i alla fall igenom hela parken, det är trots allt ganska vackert. Vi cyklar tillbaka till Berkeley på mindre än trettio minuter, nu är det nerförsbacke!

På eftermiddagen åker vi till den stora friluftsbutiken REI. Under cykelturen dit så har vi en liten tävling med en BMW Z4, vi kör om den i varje korsning och den kör om oss därimellan. Efter över en timmes provning kan jag äntligen bestämma mig för ett regnställ. På vägen tillbaka blir vi omkörda av en BMW Z4! Nu är tyvärr trafiken mindre och så har vi uppförsbacke, så trots att vi cyklar så fort som vi orkar så försvinner BMWn i fjärran.

Idag cyklade jag tillbaka från Berkeley till Livermore. Det blev totalt 85 km och 900 höjdmeter. Det gick lite tyngre än jag hade trott innan, jag gissar att jag underskattade påverkan av en helt full cykelväska. I Layette, knappt halvvägs, så stannade jag till för att ta en geocache vid BART-stationen. När jag vände rmig om ser jag en slänt som är helt täckt av vita kors. Det är det kontroversiella monumenet mot Irak-kriget. För varje amerikansk soldat som stupat i Irak har en grupp personer satt upp ett kors. Det är mäktigt, och sorgligt, att stå framför slänten. Jag tror att monument som detta är nödvändiga, vi behöver ges möjlighet att visualisera vad krig ställer till med. Några av mina starkaste minnen är sådana monument, den tyska och den engelska krigskyrkogården på Kreta, klockan på Imperial War Museum i London som räknar antalet döda i krig och förintelsemonumentet i Boston, där man i slumpmässig ordning ristat in samtliga tal mellan ett och sex miljoner.