Nevada Fall i Yosemite. Fotot är från min långa vandring ned från Glacier Point. Vid två tidigare tillfällen hade jag misslyckats med att ta mig till fallet. Första gången var förra året när min far och bror hälsade på och en lite för optimistiskt tidsplanering gjorde att fick vända vid toppen av Vernal Fall som ligger två kilometer nedströms. Andra gången var i mars i år med Sofia, Johanna och Catharina, då låg det fortfarande var för mycket snö för att vi skulle kunna ta oss upp ens för Vernal Fall. Från toppen där jag står är det över 180 meter ned till botten av fallet. Det var ganska sent på eftermiddagen och när jag tagit mig ned för fallet kunde jag beundra en vacker regnbåge som den lågt stående solen orsakade.
måndag 13 oktober 2008
söndag 12 oktober 2008
Will we ever see the truth?
Det här är en av endast 147 kaliforniska kondorer som lever i det vilda. Som jag skrev i en gammal post så svepte två av dem förbi oss på knappt tjugo meters avstånd när vi vandrade en bit ned i Grand Canyon.
I dag sprang jag Hässelbyloppet som under de senaste åren växt enormt. I år deltog en bit över 3400 löpare, från yppersta elit (jag blev t ex under uppvärmningen omsprungen två gånger av Erik Sjöqvist, svensk mästare på 10000 meter och dagens lopp) till vanliga motionärer. Loppet är på tio kilometer och går på en flack och fin asfaltsbana.
Förhållandena var bra, även om det blåste en del. Jag hade bestämt mig för att gå ut hårt och satsa på en tid under 45 minuter och därmed personligt rekord. Bättre att verkligen försöka än att ta det lugnare och sedan fundera på vad jag hade kunna prestera om jag vågat satsa från början.
Starten var lite trång, men den första kilometern avverkades ändå på 4:45, visserligen aningens långsamt men ändå helt ok. Kilometer nummer två gick på 4:10 och jag insåg att var tvungen att dra ned på tempot om jag skulle orka hela vägen. Löpningen gick riktigt bra fram till fem kilometer som jag passerade på 21:40, alltså 50 sekunder före tidsschemat.
Nu började det som väntat gå tyngre, men jag räknade ändå med att kunna hålla ett bra tempo, jag brukar inte tappa så mycket trots att kroppen säger att jag måste ta det lugnare. Den enda längre backen efter drygt sju kilometer var riktigt tung och dessutom var det motvind. Stärkt av att backen var passerad gick det lite lättare fram till kilometer nio som passerade redan efter 39:30 - med bara en kilometer till mål och 5:30 kvar på klockan insåg jag att jag skulle fixa 45 minuter! Sista kilometern var tung, hjärnan ville dra ned på tempot men stoltheten sa ifrån. Trots den goda marginalen vid nio kilometer, trots att klockan stod på 43:00 när det var 200 meter kvar, så var det först 50 meter från mål när jag såg den officiella klockan som jag insåg att jag faktiskt hade chans att gå under 44 minuter. Efter en alldeles lagom spurt så korsade jag mållinjen på tiden 43:58! Nytt personligt rekord med en knapp minut! Och konstigt nog var jag inte speciellt trött efteråt (men det betyder inte att jag kunde ha sprungit fortare, utan att konditionen är bättre än tempot i benen). Min medelpuls under loppet var 180 och maxpulsen 188 - långt högre än någon gång tidigare (jag har aldrig ens kommit upp i 188 innan).
Med några timmars perspektiv på loppet är jag fortfarande lika nöjd som jag var sekunderna direkt efter målgång. Under 44 minuter - det hade jag aldrig räknat med!
lördag 11 oktober 2008
fredag 10 oktober 2008
You are a mystery to me
Ett foto från början av maj då jag och Johan fotograferade en vingård nere vid Sycamore Grove Park. Fotot på Johan i solnedgången som jag lade upp för några dagar sedan togs vid samma tillfälle.
torsdag 9 oktober 2008
Patterson Pass downhill
Jag har flera gånger tidigare skrivit om Patterson Pass och den fantastiska nedförbacken på baksidan av passet. Patterson Pass ligger öster om Livermore markerar gränsen mot Central Valley. Höjden är knappt 500 meter och klättring från den västra sidan är ganska lätt. När man väl tagit sig upp har man en vacker utsikt med staden Tracy och några hundra vindkraftverk framför sig. Och nedförsbacken är fantastisk, brant och nästan helt utan kurvor. I slutet av det första partiet slog jag i våras mitt hastighetsrekord på cykel då jag toppade ut på runt 75 km/h. Jag hade kanske klarat 80 km/h men jag bromsade faktiskt lite när det kändes som att hjälmen skulle slitas av huvudet. Idag hittade jag en video på Youtube som visar nedförsbacken. Videon filmades av två cyklister i mars 2007, faktiskt dagen efter jag passerat passet för andra gången (på vägen hem så trampade jag nästan på en skallerom). En knapp månad tidigare hade hela världseliten cyklat uppför passet då den tredje etappen i Tour of California passerade (de cyklade dock åt andra hållet vilket jag aldrig gjort).
(Det är de som gjort videon som stavat fel på namnet på passet, inte jag)
onsdag 8 oktober 2008
tisdag 7 oktober 2008
måndag 6 oktober 2008
I've got a message
Någon sorts knopp som jag stötte på under vår photowalk i Wildcat Canyon.
Jag har faktiskt snart gått igenom och katalogiserat alla foton från USA, det är bara drygt 500 kvar. Jag har nu runt 10500 foton i min databas, av dem har jag lagt upp knappt 1000 på Zooomr. Jag har också runt 150 klara foton som väntar uppladdning (en nyckel till att få exponering på fotodelningssidorna är att ladda upp lite taget istället för att ta allt på en gång).
Jag har faktiskt snart gått igenom och katalogiserat alla foton från USA, det är bara drygt 500 kvar. Jag har nu runt 10500 foton i min databas, av dem har jag lagt upp knappt 1000 på Zooomr. Jag har också runt 150 klara foton som väntar uppladdning (en nyckel till att få exponering på fotodelningssidorna är att ladda upp lite taget istället för att ta allt på en gång).
söndag 5 oktober 2008
lördag 4 oktober 2008
fredag 3 oktober 2008
There is no time
Det här fotot är taget lite senare på vår photowalk i Wildcat Canyon, när vi började komma upp på kullarna över Richmond och Berkeley. Jag är inte riktigt nöjd med fotot eftersom jag inte fick med hela taggen. Däremot så inträffade något ganska häftigt när jag satt och pysslade med det. Till vänster i min webläsare har jag en sidebar som visar den senaste aktiviteten på Zooomr, en av de två fotodelningssidorna som jag använder. Plöstligt ser jag hur ett fotot av en taggtrådstagg laddas upp av Jeremy. Och det är inte vilken tagg som helst utan precis samma tagg som på fotot ovan. Fem månader efter vår photowalk har vi, exakt samtidigt och på var sida om Atlanten, arbetat med ett foto föreställande precis samma lilla detalj på ett taggtrådsstängsel!
Just passing by
Från en photowalk i norra delen Wildcat Canyon i Richmond. Vi följde själva ravinen (som inte var så stor) och här hade man byggt en väg över den. Det var ganska lurigt att gå genom det stora dräneringsröret eftersom det var en del vatten i det - antingen fick man försiktigt gå ganska långt upp på kanten eller väldigt bredbent.
torsdag 2 oktober 2008
The devil never sleeps
Ännu ett kort från Lofoten och Svolvaergeita. Missa inte den norska tjejen som firar sig ned från toppen.
onsdag 1 oktober 2008
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)