Dags att borja cykla

Imorgon borjar aventyret pa riktigt - da startar vi cyklingen mot Leh. Forsta dagsetappen ar bara 38km men den har en stigning pa 1600 hojdmeter sa det blir nog ordentligt tufft anda. Cyklarna ar justerade och star redo. Tidiagre idag gav vi oss ut pa ett kort provtur och allt fungerar som det ska. Vi behovde bara cykla ett par kilometer for att dalen skulle oppna sig lite och visa toppar pa over 5000 meter. Vackert.

Efter cykelturen skruvade vi backspeglarna som vi kopt till Catharinas cykel (de var for sma och for fladdriga) och dem dem till en liten kille pa runt sju ar. Det tog inte ens tio minuter innan vi sag honom mycket nojd susa ned for backarna med dem pa sin cykel. Roligt.

Vi gillar Manali och vi skulle garna ha stannat nagra dagar till om vi inte hade cyklingen att ta tag i. Det ar riktigt fint och folket ar trevligt. Indiska cyklar ar inte som vara europeiska, de ar stora, tunga och utan vaxlar. Vi vacker darfor en hel del uppstandelse nar vi ror pa oss. Hindi har lanat "bicycle" fran engelskan sa vi hor pa en gang nar folk pratar om oss, och det ar ofta. Nar det ar upporsbacke hejar de pa oss, indiska cyklar har ju inga vaxlar sa de maste ledas upp for de flesta backarna. Efter dagens cykeltur hor vi t.o.m. att de pratar om oss nar vi gar forbi utan cyklar...

Tidigare idag gick vi omkring lite bland de gamla husen i Manali och fotograferade. Tyvarr vill inga av de aldre manniskorna vara med pa bild. Barnen daremot, de vill! De alskar att fa se fotot pa sig sjalva pa kameradisplayen och de stod och hoppade framfor oss av upphatsning och ropade "one more, one more!".

Det har ar troligen den sista posten pa runt tolv dagar eftersom vi inte kommer att tillgang till internet. Det finns ett internetcafe i staden dar vi overnattar den andra dagen men uppkopplingen ska sallan fungera dar.