Det här är 444 Market Street i San Francisco, en skyskrapa med fantastiska former. Möjligheterna för kreativ arktitekturfotografering är enorma. Skulle gissa att jag har åtminstone femtio bilder på byggnaden. Jag missade den förra året, så den var ett av mina stora mål i år.
Fotoblogg på svenska. Sprungen ur min blogg där jag berättade om mina forskningsvistelser i Kalifornien.
tisdag 24 juni 2008
måndag 23 juni 2008
Soon enough
Det här är ett foto på the Venetian, ett av de större kasinona i Las Vegas. Det ska se ut som Venedig och om man har lust så kan man ta sig en tur i en gondol - inomhus!
Jag fick just reda på att Sierra Club vill använda gårdagens fotografi (Where love lives) i sitt dagliga nyhetsbrev Ray of Hope. Sierra Club är den äldsta och största natur- och miljöorganisationen i USA och har 1,3 miljoner medlemmar. Många av USAs nationalparker har kommit till genom deras arbete. Känns riktigt kul!
Jag fick just reda på att Sierra Club vill använda gårdagens fotografi (Where love lives) i sitt dagliga nyhetsbrev Ray of Hope. Sierra Club är den äldsta och största natur- och miljöorganisationen i USA och har 1,3 miljoner medlemmar. Många av USAs nationalparker har kommit till genom deras arbete. Känns riktigt kul!
söndag 22 juni 2008
Where love lives
Ännu en bild på en vallmoblomma (Californian Poppy). Den här var mycket mer röd än orange som de brukar var - inga trix alltså. Fotot ät taget i Robertson Park, en park som jag cyklade igenom på vägen till jobbet.
torsdag 19 juni 2008
onsdag 18 juni 2008
Thousand miles a day
Det här fotot är däremot beskuret en hel del. Jag har inget minne av att jag såg myran när jag tog fotot, men det blev ju ganska bra ändå.
tisdag 17 juni 2008
Regime of coincidence
En järnvägsbro nära Altamont Pass strax utanför Livermore. Tagen genom bilfönstret med en mycket kort slutartid för att undvika rörelseoskärpa. Faktiskt helt obeskuren.
måndag 16 juni 2008
Vätternrundan
Vätternrundan at EveryTrail
Map created by EveryTrail:GPS Geotagging
I helgen var det dags för Vätternrundan. Det blev en fantastisk tur runt sjön, inte alls som förra året då de sista tio milen tog över nio timmar. Jag cyklade precis som förra året tillsammans med Catharina. Ingen av oss hade fått ihop de 100 mil som rekommenderas, men vi var båda i god allmän form. Vi startade ganska lugnt, det fanns dessutom ganska få klungor att hänga med eftersom de flesta cyklister med ambitioner startar senare än oss. Fram till Vadstena (20 km) regnade det en del, vilket gjorde att fötterna blev våta och senare riktigt kalla när temperaturen föll till som lägst 6C. Strax efter Hästholmen lyckades vi haka på en mastergrupp (dvs mycket seriös grupp) från Motala AIF och det gick därför riktigt fort ned till Gränna. Vi tappade klungan när de stannade för en kisspaus (de körde senare om oss för att till slut gå i mål på 10:27. Kul att vi utan problem hängde med dem i tre mil). Nu var det dock gott om cyklister som vi kunde cykla tillsammans med.
Vi kunde därför fortsätta i högt tempo ned till ett Jönköping med en massa fulla studenter på stan. I Jönköping passerade vi 10 mil efter 3:59. Vi var lite rädda att vi gått ut för hårt, men konstigt nog gick det ännu fortare upp till Fagerhult (trots alla backar). Precis efter Fagerhult hängde vi på en ännu snabbare klunga och hastigheten ökade till närmare 30 km/h. Vi tappade klungan i Hjo och jag fick dra i några kilometer innan vi kom ifatt ett nytt gäng cyklister som vi höll ihop med fram till Boviken. På vägen till Boviken passerade vi markeringen för 20 mil efter 7:57.
Tyvärr behövde både jag och Catharina stanna oftare än planerat för att tömma blåsan. Tack vare vårt höga tempo och en tidig start så var det i alla fall inga köer på depåerna. I Boviken var inte ens massagetältet klart när vi rullade in i depån. Förra året behövde jag ett stopp där på över en timme, i år rullade vi ut efter kanske fem-sex minuter...
Från Boviken och framåt cyklade vi mest tillsammans med enstaka cyklister, det var svårt att hitta cyklister som körde i vårt tempo. Det passerade en del klungor som vi kanske kunde ha hängt på, men det kändes som att de körde lite för fort för att vi inte skulle riskera att spränga oss.
Trots att Catharina började bli trött körde vi om en hel del cyklister i den sista tunga backen mellan Medevi och Hammarsundet. Efter Medevi körde vi stort sätt själva den sista biten in till Motala. Det kändes riktigt härligt att efter 28 mil kunna cykla i 30 km/h utan draghjälp på de platta partierna.
Vi passerade mållinjen i Motala med en totaltid på 12:19, nästan sju timmar bättre än förra året! Av de drygt 3300 cyklister som startade innan oss hade vi cyklat om åtminstone 80%, troligen ännu fler (de bästa väljer dock att starta mellan 02:00 och 04:30). Jag hade hoppats på en tid under 14h om alltid gick riktigt bra - jag hade en ens tänkt tanken på att vi kunna rulla in på en tid under 12:30. Vår cykeltid blev nästan precis 11h. Depåtiden landade på 1:20h, lite längre än den planerade timmen men så behövde ju också stanna fyra gånger som inte var med i planeringen. Rullsnittet blev 27,3 km/h, så fort har jag bara cyklat två gånger tidigare och då som längst 60 km.
Nästa år blir det en satsning på sub12!
Map created by EveryTrail:GPS Geotagging
I helgen var det dags för Vätternrundan. Det blev en fantastisk tur runt sjön, inte alls som förra året då de sista tio milen tog över nio timmar. Jag cyklade precis som förra året tillsammans med Catharina. Ingen av oss hade fått ihop de 100 mil som rekommenderas, men vi var båda i god allmän form. Vi startade ganska lugnt, det fanns dessutom ganska få klungor att hänga med eftersom de flesta cyklister med ambitioner startar senare än oss. Fram till Vadstena (20 km) regnade det en del, vilket gjorde att fötterna blev våta och senare riktigt kalla när temperaturen föll till som lägst 6C. Strax efter Hästholmen lyckades vi haka på en mastergrupp (dvs mycket seriös grupp) från Motala AIF och det gick därför riktigt fort ned till Gränna. Vi tappade klungan när de stannade för en kisspaus (de körde senare om oss för att till slut gå i mål på 10:27. Kul att vi utan problem hängde med dem i tre mil). Nu var det dock gott om cyklister som vi kunde cykla tillsammans med.
Vi kunde därför fortsätta i högt tempo ned till ett Jönköping med en massa fulla studenter på stan. I Jönköping passerade vi 10 mil efter 3:59. Vi var lite rädda att vi gått ut för hårt, men konstigt nog gick det ännu fortare upp till Fagerhult (trots alla backar). Precis efter Fagerhult hängde vi på en ännu snabbare klunga och hastigheten ökade till närmare 30 km/h. Vi tappade klungan i Hjo och jag fick dra i några kilometer innan vi kom ifatt ett nytt gäng cyklister som vi höll ihop med fram till Boviken. På vägen till Boviken passerade vi markeringen för 20 mil efter 7:57.
Tyvärr behövde både jag och Catharina stanna oftare än planerat för att tömma blåsan. Tack vare vårt höga tempo och en tidig start så var det i alla fall inga köer på depåerna. I Boviken var inte ens massagetältet klart när vi rullade in i depån. Förra året behövde jag ett stopp där på över en timme, i år rullade vi ut efter kanske fem-sex minuter...
Från Boviken och framåt cyklade vi mest tillsammans med enstaka cyklister, det var svårt att hitta cyklister som körde i vårt tempo. Det passerade en del klungor som vi kanske kunde ha hängt på, men det kändes som att de körde lite för fort för att vi inte skulle riskera att spränga oss.
Trots att Catharina började bli trött körde vi om en hel del cyklister i den sista tunga backen mellan Medevi och Hammarsundet. Efter Medevi körde vi stort sätt själva den sista biten in till Motala. Det kändes riktigt härligt att efter 28 mil kunna cykla i 30 km/h utan draghjälp på de platta partierna.
Vi passerade mållinjen i Motala med en totaltid på 12:19, nästan sju timmar bättre än förra året! Av de drygt 3300 cyklister som startade innan oss hade vi cyklat om åtminstone 80%, troligen ännu fler (de bästa väljer dock att starta mellan 02:00 och 04:30). Jag hade hoppats på en tid under 14h om alltid gick riktigt bra - jag hade en ens tänkt tanken på att vi kunna rulla in på en tid under 12:30. Vår cykeltid blev nästan precis 11h. Depåtiden landade på 1:20h, lite längre än den planerade timmen men så behövde ju också stanna fyra gånger som inte var med i planeringen. Rullsnittet blev 27,3 km/h, så fort har jag bara cyklat två gånger tidigare och då som längst 60 km.
Nästa år blir det en satsning på sub12!
torsdag 12 juni 2008
On repeat
En motljusbild från Desert View i Grand Canyon.
Åker snart till Örebro för att imorgon fortsätta till Motala och Vätternrundan. Dåligt med uppdateringar under helgen alltså.
Åker snart till Örebro för att imorgon fortsätta till Motala och Vätternrundan. Dåligt med uppdateringar under helgen alltså.
onsdag 11 juni 2008
tisdag 10 juni 2008
Feel to believe
Johanna i Buckskin Gulch. Vi kom inte så långt eftersom det var iskalla vad minst en gång var 200:e meter. Vid varje vad tappade man känseln i fötterna...
måndag 9 juni 2008
It must be you
En motljusbild från en äng nära Altamont Speedway. Catharina, Sofia och Johanna satt otåliga i bilen eftersom jag inte kunde sluta fotografera.
I'm just tired
Det här fotot från Brushy Peak hamnade lite överraskande på Flickrs lista över de 500 bästa korten från sju senaste dagarna. Som högst har det varit på plats 167. Listan genereras automatisk utifrån bl a bildvisningar, favoriseringar och kommentarer. Varje vecka laddas det upp över 15 miljoner foton till Flickr. Lite småroligt.
fredag 6 juni 2008
torsdag 5 juni 2008
onsdag 4 juni 2008
tisdag 3 juni 2008
The last lap
En Californian Poppy (vallmo) strax utanför Yosemite. Egentligen är den lysande orange men jag har lekt lite med färgerna.
måndag 2 juni 2008
Half Dome and rock
Tillbaka på jobbet i Uppsala. Lite trött, men ändå helt ok. Hemresan gick bra, även om det var lite jobbigt att släpa runt på åtminstone 25 kilo handbagage.
Fotot ovan är från Mirror Lake i Yosemite.
Fotot ovan är från Mirror Lake i Yosemite.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)